Har man personligt betalningsansvar i aktiebolag?

Har man personligt betalningsansvar i aktiebolag

Riskerar man personligt betalningsansvar när man driver ett aktiebolag? Många tror inte det, utan utgår ifrån att det endast är det insatta startkapitalet som kan gå förlorat. I det här inlägget förklarar vi hur det egentligen fungerar med betalningsansvar för aktiebolagsinnehavare, och hur du som företagare ska agera för att undvika personligt betalningsansvar.

Det finns ett ekonomiskt ansvar när man driver aktiebolag, och reglerna är särskilt strikta för skatteinbetalningar. Många företagare bedriver verksamheten vidare under en längre tid, trots att företaget är underfinansierat.

Verksamheter som tillfälligt går dåligt finansieras ofta indirekt av företagets leverantörer eller Skatteverket, genom att företaget släpar med betalningar. Men om företaget försätts i konkurs kan det personliga betalningsansvaret vara ett faktum.

Det personliga betalningsansvaret består huvudsakligen av två delar:

  •  Förfallen skatt enligt Skatteförfarandelagen
  • Kapitalbrist enligt 25 kap Aktiebolagslagen

Båda formerna av ansvar är formellt så kallade"culpa-ansvar" som endast ska utgå i det fall företrädaren har varit vårdslös. I praktiken är det dock så att företrädarna, i huvudsak styrelseledamöterna, har en sådan långsiktig skyldighet att hålla sig informerade om företagets ekonomi och utveckling att ansvaret är mycket strikt – att undanta sig det är för det mesta svårt eller omöjligt.


Skatteförfarandelagen

Ansvaret enligt Skatteförfarandelagen (tidigare Skattebetalningslagen) innebär att en ordinarie styrelseledamot svarar personligen för förfallen skatt. Att skatten har förfallit och åtgärder inte har vidtagits för att avveckla företagets skulder, (t.ex. genom en företagsrekonstruktion eller konkurs), kan ofta klassas som vårdslöshet i sig. Det finns en tydlig praxis i svensk rätt som visar att personligt ansvar i regel föreligger i detta fall.

En annan vanlig missuppfattning är att Skatteverket har förmånsrätt, d.v.s. företräde till betalning framför andra fordringsägare. Denna förmånsrätt avskaffades genom lagändringar år 2003. Det betyder att skatteskulder är s.k. oprioriterade skulder vid konkurs. Utdelningen till oprioriterade fordringsägare vid konkurs är ofta låg, vilket medför att skatteskulderna ofta inte får täckning efter att förmånsberättigade fordringsägare fått betalt, såsom t.ex. banker som normalt har företagshypotek. De kvarvarande skatteskulderna kan ofta göras gällande mot företagets företrädare.

Aktiebolagslagen

Ansvaret enligt Aktiebolagslagens bestämmelser omfattar samtliga skulder som ett företag har ådragit sig vid kapitalbrist. Förutsättningarna för att ansvar ska utgå är något mer kvalificerade än vad som gäller vid förfallen skatt. Ansvaret gäller för skulder som uppstår efter att det funnits skäl att anta att företagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och kontrollbalansräkning inte har upprättats i tid, (se 25 kap 13 § ABL).

Exempel: Om företagets eget kapital och aktiekapital uppgår till 50 000 kr, såsom vid ett nybildat aktiebolag, och upparbetade förluster vid en tidpunkt under det löpande räkenskapsåret uppgår till minst 25 001 kr, finns det i regel anledning att befara att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften.

Vid befarad kapitalbrist åligger det styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning, låta företaget revisor granska denna samt lägga fram den vid en bolagsstämma, s.k. första kontrollbalansstämma. Om företaget inte har en revisor behöver revisorsgranskning inte ske. Hur lång tid styrelsen har på sig att upprätta och få kontrollbalansräkningen granskad framgår av praxis, men som huvudregel kan det röra sig om upp till två eller möjligen tre månader från befarad kapitalbrist.

Utvisar en framlagd kontrollbalansräkningen att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften inträder en s.k. rådrumsfrist under åtta månader. Under rådrumsfristen har företaget och styrelsen möjlighet att vidta åtgärder för att hantera kapitalbristen. Företrädarna svarar inte för skulder som uppstår under rådrumsfristen. När rådrumsfristen löper ut ska en s.k. andra kontrollbalansstämma hållas varvid det ska avgöras om aktiekapitalet är återställt eller inte.

Aktiebolagslagen använder termen likvidationsplikt när eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Likvidationsplikt innebär dock inte en faktisk skyldighet att likvidera företaget eller försätta det i konkurs. Konsekvensen av om verksamheten bedrivs vidare är istället att det föreligger ett personligt betalningsansvar för skulder som uppstår därefter, eller efter att ovan nämnda rådrumsfrist har löpt ut.

Om en första kontrollbalansräkning istället skulle utvisa att aktiekapitalet inte var förbrukat inträder inte någon rådrumsfrist. Det innebär normalt att företrädarna inte heller skulle svara för företagets förpliktelser. Problematik kan uppstå i de fall där det rör sig om gränsfallssituationer; att aktiekapitalet var nära inpå förbrukat till mer än hälften. Det skydd med ansvarsfrihet som annars hade uppstått under en rådrumsfrist gäller inte. Om någon borgenär riktar krav mot företrädaren när konkursen är ett faktum och borgenären lyckas föra bevisning om att t.ex. vissa tillgångsposter varit upptagna till för höga värden i kontrollbalansräkningen kan personligt betalningsansvar likväl föreligga.

Det har blivit allt viktigare för företagare att se till att kontrollbalansräkning upprättas på ett korrekt sätt och att åtgärder vidtas i tid genom att återställa det egna kapitalet, alternativt ansöka om företagsrekonstruktion eller konkurs. Under de senaste åren har vissa företag på marknaden tyvärr satt i system att jaga och driva in betalningar från företrädare i företag som har försatts i konkurs. Dessa företag arbetar ofta enligt provisionsmodeller. Konsekvenserna för företagarna kan annars bli betydande och inte sällan utan risk för hus och hem.

Rädda företaget med en rekonstruktion

Om en framgångsrik företagsrekonstruktion genomförs kan det personliga betalningsansvaret ofta helt undvikas. Läs mer om hur en rekonstruktion går till här.